I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en Kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan.

Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med Kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn.

Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var Kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus..

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.Metoden som användes i studien var Kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle få bort kläders betydelse i dagens skola. Till min hjälp har jag använt mig av fem frågeställningar som alla handlar om kläders betydelse inom skolan. Den metod jag använt är kvalitativ, både observation och intervju. Jag valde, slumpmässigt ut åtta elever i årskurs 9 för intervju. Resultatet av både observationen och intervjuerna vittnar om att kläder har en stark betydelse för vem man är.

I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en Kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en Kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne..

Studien syftar till att skapa förståelse gällande hur rekryterare ser på betydelse av personlighet vid anställning samt hur rekryterares intervjustruktur ser ut vid bedömning av personlighet. Syftet är även att undersöka hur rekryterare tänker kring hinder för objektiv bedömning av personlighet vid intervju. Studien baseras på teori och tidigare forskning som visar på att personlighet på dagens arbetsmarknad är av allt större betydelse samt bedömning av personlighet kan påverkas av fenomen, i studien kallat hinder för objektiv bedömning. Detta beroende på om rekryterare använder ostrukturerad eller strukturerad intervjuform. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta rekryterare verksamma vid bemanningsföretag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: ? Hur arbetar pedagogen med läs- och skrivinlärning ? Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: Kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie.

Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är Kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten..

Syftet med denna studie var att få en inblick i vad som menas med konflikträdsla, vilka former konflikträdsla kan ta och vilka strategier konflikträdda använder sig av. I artiklar och litteratur används inte ordet konflikträdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda på om det bara är konfliktundvikande strategier konflikträdda använder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..